Intervju med Civil War

Frimis Örebro

21/10 - 2016.

Civil war.

Ni är för närvarande på turné med Powerwolf. Hur är det och varför blev det just Powerwolf?

Rikard: Det är otroligt kul, vi har ju turnerat med dom tidigare, så vi vet att vi trivs ihop med sällskapet. Jag tror nog att det var därför vi fick erbjudandet att hoppa på den här turnén med dom, det var givet.

Nils Patrick: Bra paket.

Texterna i era låtar handlar mycket om historia. Krävs det mycket efterforskning när ni skriver?

Nils Patrick: En del, det beror på hur noga man vill vara. Vi är ju inga historialärare, vi är rockmusiker, vi tolkar ju saker på vårat sätt, om folk hittar faktafel så är det bara roligt. Om vi skriver om någon specifik sak, då måste man ju anpassa sig och inte skriva för mycket fel, så är det.

Den 4:e November släpper Ni albumet The Last Full Measure. Hur mycket tid lägger ni i studion under inspelningen?

Rikard: Ja, det är väldigt olika, individuellt. Vi sitter hemma, var för sig och gör påläggen själva. Tiden varierar väl beroende på hur mycket vi ska göra med. Svårt att säga, jag har faktiskt ingen aning hur mycket tid jag lägger ner. Alldeles för mycket.

Nils Patrick: Timmarna springer ju iväg när man sätter sig i studion. Man tappar både tid och rum. Vi har väl lagt ner åtskilliga hundra timmar på den här skivan. Tusen timmar säkert.

Var och när grundades bandet?

Nils Patrick: Vi grundade bandet i spillrorna efter den stora omvälvningen i Sabaton, när fyra originalmedlemmar hoppade av. Då fick jag tips om det innan det hade kommit ut till allmänheten. Min granne, han brukar åka med som Daniel Mullbacks trumtekniker, så han kom in och sa: sätt dig ner Patrick, så ska du få höra, och så berättade han och då sa jag till Gunnar som han heter att ja, va fan, vill dom starta ett nytt band så finns jag här. Sen några dagar senare ringde Mullback, ytterligare några dagar senare hade vi vårt första möte, och sen var det igång.

Det gick fort.

Nils Patrick: Det gick jävligt fort. Det var 2012 det, så tog vi Pizza Eriksson på bas, sen var bandet komplett.

I Februari 2014 åkte Ni på er första Europaturné. Hur var det?

Rikard: Det var jävligt kul och komma ut igen på vägarna. Hur tråkigt det än är när man har varit ute länge och man vill bara hem, så fort man kommer hem vill man ut igen. Det var behövligt och kul och komma iväg, speciellt med nya bandet och se reaktionerna på mottagandet.

Blev det bra reaktioner?

Rikard: Ja, absolut.

Nils Patrick: Vi körde ju direkt headline, det var ju en headline turné, så det var ju vi som var huvudattraktionen. Det slöt upp många , Sabaton har ju fanclubs i varenda jävla stad, så det var ju många som kom ifrån sabatonlägret. Det var helt okej faktiskt, den var inte slutsåld turnén, det var den inte, men för att vara första headline turnén så var det bra.

Vilken låt är svårast och spela och sjunga?

Rikard: Spelmässigt får det nog bli låtar ifrån nya skivan som släpps Den är mer avancerad än dom tidigare. Vi har inte hunnit känna på dom låtarna så mycket, så jag vet inte än.

Nils Patrick: Efter den här turnén ska vi börja repa igenom dom nya låtarna till kommande turnén så det blir spännande, mycket att stå i för oss allihop.

Hur planerar Ni inför en turné, och hur bestämmer ni vilka låtar som ska vara med på setlisten?

Nils Patrick: Det är mycket logistik, man måste planera. Låtarna brukar vara det enkla, vi vet vilka låtar som sitter bäst och nu när vi gör ett sånt här förbands gig med Powerwolf, då spelar vi bara 45 minuter, så då tar vi verkligen det vi tycker är bäst, det ger sig självt.

Rikard: Man vet ju vilka låtar som publiken gillar också, så vill man ju ha ett bra set, det får ju inte vara att ena halvan bara har lugna låtar, man vill ju sprida ut det.

Nils Patrick: Det är viktigt att det är varierat, så det aldrig blir tråkigt liksom.

Så publiken står och diggar?

Nils Patrick: Men så är det, man vill ju att det ska hända nånting hela tiden ju, och det vill publiken också.

Vad tänker Ni på sekunden innan ni går på scenen?

Nils Patrick: Jag brukar tänka, dör jag på scen ikväll, då ska jag i alla fall dö nöjd. Varje spelning är som en idrottsmatch, man ger allt och man fokuserar innan.

Johanna: Stängde jag av spisen?

Nils Patrick: Det brukar jag inte tänka på. Jag bara fokuserar, man ska ge absolut allt man har. Ju mer man är ute på turné som sångare, ju mer sliten blir man ju. Sjunga varje dag, så man får ju sitta och dricka honungsté och sånt där.

Så det är mycket röstvård med?

Nils Patrick: Ja, hela dagarna.

Rikard: Det är väl fokus på giget och inte så mycket tänka.

Nils Patrick: Men ofta så händer det ju så mycket skit, som igår, när inte din stärkare funkade. Helt plötsligt var hans stärkare död, så han fick ju hålla på med det.

Rikard: Nästan ända in på giget.

Nils Patrick: Fem minuter innan vi ska på scen, så då hinner man inte ladda så mycket. Men det gick bra ändå, fick spela på lånade grejer. Hoppas det funkar idag då.

Vad har Ni för musikinfluenser?

Nils Patrick: Jävligt olika, men grunden är densamma, det är hårdrock, klassisk hårdrock. Queen och Abba, och allt möjligt. Jag lyssnar mycket på folkvisor och sånt där, för inspiration, inte för jag tycker det är jättebra.

Rikard: Melodier, det kan man ju få var som helst ifrån. Som du sa, svenska folkvisor och folkmusik överhuvudtaget, innehåller mycket bra melodier, som går att översätta..

Nils Patrick: Jan Johansson, jazz på svenska, honom har vi stulit mycket av förut, inte stulit av men varit inspirerande av mörka svenska folktoner.

Vad är det som avgör vilken låt som blir den första att släppas från den nya skivan?

Rikard: Egentligen är det väl skivbolaget som ska ha sista ordet, så är det. Det ska ju vara något som sätter sig på en gång, som tilltalar lyssnaren. Nu på senaste skivan, så för oss var den redan klar, vi har väl fått kämpa lite med skivbolaget, att vi skulle ha just den låten. Den är lite udda, mot övriga så vi får se här om en vecka hur mottagandet blir på den, minst sagt udda.

Nils Patrick: Vi har ju släppt en lyric video, men det var ju skivbolaget som släppte den. Vi tycker ju själva att den är en bra låt, men det är ju ingen given singel. Men den är mer en pretaste, det riktiga elddopet kommer här med videon, helt galen låt, jättesnabb, det är lite Hoffmaestro över den, som punk liksom.

Spännande!

Nils Patrick: Den är ruskigt cool. 

Kommer Ni att vara nervösa när den släpps?

Nils Patrick: Det kommer att bli nervöst, för att det är en så galen låt.för att komma från ett hårdrocksband. Den tänjer verkligen på gränserna. Jag brukar säga att den är en blandning av Hoffmaestro och System of a Down.

Rikard: Det kommer bli kul.

Nils Patrick: Lite balkan musik nästan.

Vad häftigt!

Nils Patrick: Helt sjukt ja.

Vad händer framöver?

Nils Patrick: Efter turnén, vi har två gig kvar, så ska vi repa in nya låtarna, sen ska vi till Tel Aviv och spela i December, så då har vi en och en halv månad på oss och repa in nya låtar. Där ska vi vara headliner med, så att då måste det vara ett längre set. Vi kommer att spela i en och en halv timme där säkert. 

Rikard: Sen är det ju planer för nästa år, turnér och festivalsommar. Det ser väl ut som att det blir en Europaturné i April, sen är det festivalsommar och sen blir det nog en Europaturné till hösten.

Det blir lite och stå i alltså?

Rikard: ja, nu är det bara ut och spela.

Nils Patrick: Det är bara och välja om man vill stå still där man är, eller om man vill högre. Då är det bara och spela mycket live som gäller. One hit wonders finns inte inom hårdrocken, det finns väl inom skvalmusiken, men inte inom hårdrocken, då är det bara att spela live som gäller. live is life.

Beskriv bandet med tre ord:

Nils Patrick: Hårdrock, glöd och kvalite.

Intervju med Grimner

7 Oktober 2016

Palatset Linköping

Hej och välkomna hit!

Tack, tack.

Är Ni laddade för ikväll?

Kristoffer: Det känns bra.

David: Alltid kul att spela här, det brukar alltid funka.

Har Ni spelat här förut?

David: Ja, förra året, ihop med King of Asgard och Bonra från Finland.

Hur kom Ni på namnet Grimner?

Ted: Kändes passande, eftersom var ett annat namn på Oden. Det namnet han har när vandrar bland människorna. Så det var lite därför, kändes passande. 

Hur kom det sig att just Ni hittade varandra och började spela folkmetal?

Ted: jag och Henry, vi var ju originalmedlemmar  ett antal år. Sen lämnade några bandet när vi bestämde oss för att vi ville hålla på med vikingagrejer. Då frågade Kristoffer, som jag gick i skolan med just då, om han ville vara med på keyboard och köra lite grejer där, vi två kom ju med på nåt sätt.

David: Jag var din bartender.

Ted: Sen blev det midsommar, och så kom Johan med.

Johan: Vill du spela flöjt? Ja det vill jag.

Henry: Vi har känt som varandra länge som kompisar, kommit varandra nära.

Vilket är det bästa och sämsta minnet från en spelning?

David: Sämsta måste väl vara när vi fastnar i parkeringshuset i Danmark.

Ted: B-52 i Belgien, den var bra. Psb i Stockholm var ju dåligt, då blev vi blåsta på gage, liten lokal och inget ljud.

David: Bästa är väl från Hörnerfest i somras, i Tyskland. Fruktansvärt mycket folk, allt flöt på bra planeringsmässigt.

Johan: Väldigt tidig spelning, men mycket folk som kom och tittade. Vi var väl tredje bandet, så det var väl vid halv två tiden vi spelade, men det kom jättemycket folk, så det var riktigt kul. 

David: Utomhus är alltid kul och spela.

Grimner.

Vad är det roligaste/ tråkigaste med att vara på turné?

David: man tröttnar så jäkla mycket på varandra.

Henry: jag tröttnar inte så, men det är svårt och få ensamtid, man är ju hela tiden på resande fot, man är aldrig stationär.

David: Det är ju jäkligt roligt med.

Ted: Se många nya ställen. 

Henry: Träffa många nya människor.

Ted: Framför allt spela, det är ju huvudsaken.

Har Ni några musikinfluenser?

Ted: Vi har väldigt olika smak i musik allihopa.

David: Det vi spelar är ju mycket influerat.

Henry: Ensiferum

David: Finntroll till viss del.

Johan: Folkmetal överlag.

Har Ni hört Skiltron förut?

David: Ja det har vi gjort, Dom är riktigt bra, tycker jag i alla fall.

Johan: Jag köpte ett par skivor för några år sedan, lite yngre och lyssnade på ett tag.

Ted: Du satt och spelade upp dom när du satt i min källare.

David: Var det så längesen?

Eldhjärta har verkligen slagit igenom. Berätta lite om den, finns det någon historia bakom?

Ted: Ja det gör det, men det är lite personliga grejer som ligger bakom så, men budskapet är att man inte ska predika mot nånting. Jag skrev den i en jobbig tid i livet. Den har personligt värde.

Hur känns det att en av era låtar har blivit så populär?

David: Jag har inte greppat det riktigt.

Henry: Vi har tappat kontrollen över den. Det är så jävla roligt alltså.

Johan: Vi har ju börjat märka det utomlands, när vi börjar spela Eldhjärta, att folk verkligen känner igen den och sjunger med mycket och så.

David: Det sjuka är ju att tyskar sjunger med, det är ju på svenska ju.

Ted: Det är roligt och se hur dom går igång på den.

Henry: Vi har inte varit med om nåt sånt innan, så det är skitkul. Det var ju våran första musikvideo, så det blev en himla snurr på den på spotify.

Ted: Vi får väl hoppas att en annan låt blir minst lika populär.

På midsommarafton hade Ni en livesändning, där Ni spelade låtar akustiskt. Vems idé var det och är det nåt Ni kan tänka Er att göra igen?

David: Det är väl sånt som bara händer. Vems idé var det och streama?

Kristoffer: Det var jag efter några shots, resten är historia. 

Johan: Det var ju så vår fest såg ut.

Ted: Det var ju en vanlig kväll, vi spelade ju in en akustisk Ep, men det känns ändå som det var en engångsgrej. 

David: Men vi körde inga låtar ifrån den. 

Ted: Det gjorde vi inte, just så som vi gjorde på midsommar kanske.

Jag tyckte det var roligt.

David: Det tyckte vi med.

Ted: man får inte ta sig själv på så stort allvar.

Har ni något ställe Ni drömmer om att få spela på?

David: Wacken spontant.

Ted: Rock in Rio.

Kristoffer: en Usa turné vore kul med.

Ted: Jaa, fy fan vad kul.

David: Japan, Tokyo.

Ted: Jäkligt många ställen vi vill spela på.

David: För mig är det Wacken Open Air i alla fall. För det är det största inom metal.

Hur ser det ut framöver?

Johan: Vi söker mycket spelningar till nästa sommar.

Henry: Nya spelningar.

Ted: Det är ju lite vi inte kan prata om än, eftersom saker inte är ansade än. Försöka få ihop till en skiva också. 

Henry: Vi söker så många spelningar vi kan. Fortsätta och bara existera.

Ted: Jobba så hårt vi kan med allting.

Beskriv bandet med tre ord:

Snabbt, ilsket och melodiskt.

Intervju med

Black Magic Fools

7 Oktober 2016

Palatset Linköping

Black Magic Fools.

Hej och välkomna hit!

Hej!

Känns det bra inför ikväll?

Pontus: Ja det kommer bli jäkligt kul. Vi har spelat här en gång förut, men det är typ fyra år sedan. På en halloween, då var det inte så mycket folk, så vi hoppas det blir mer folk ikväll.

Björn: Var det Zombiekrig vi spelade med då?

Pontus: Nej, Zombiesuckers.

Mats: Sen har vi kört The Crypt och Lórient, båda gångerna har det varit lyckat. Så hoppas det blir det ikväll med.

Ni blandar metal med medeltidsmusik, varifrån kom den idén?

Pontus: Jag har spelat i lite medeltidsgrupper och sånt innan, sen har jag alltid varit hårdrockare. Sen blev det lite av det bästa från båda världarna på nåt sätt. Mixar man ihop det här, så blev det jävligt bra helt enkelt, tycker vi själva i alla fall. Sen lyssnade jag mycket på Eluveite, nån gång när bandet bildades, 2008 nån gång. Jag tyckte att det där vore kul och göra något liknande med.

Björn: Vi satte vår egen tvist på det.

Pontus: Ja, det gjorde vi verkligen.

Hur började historien med Black Magic Fools?

Björn: Vi tackade ju ja till en spelning trots att vi inte hade något band.

Pontus: Jag var med i ett rockband innan här, så fick vi en spelning på Henriksberg i Göteborg, men det bandet splittrades, och jag oh shit, jag vill ju spela ju. Oj, jag har en säckpipa, sen hade jag en kompis som hette Crille, som spelade gitarr, vi satte ihop nånting konstigt, sen hittade vi Björn på halloween, det var halloweenfest på Trädgårn i Göteborg. Oh spelar du trummor, på den vägen är det liksom.

Ni har spelat på både Metaltown och Söderköpings Gästabud. Vilket ställe är roligast och spela på?

Björn: Två helt olika ställen.

Mats: Gästabudet är lite som medeltidsveckan, alla är klädda i medeltidskläder, och det är fullt med spelningar överallt. Så fick vi köra ett metalset där, så fick vi det bästa från båda världar, samtidigt samma helg, så det var roligt.

Spelningarna skiljer sig lite från varandra kan jag tänka?

Pontus: Ja, vi försöker blanda in mer upphottad medeltidslåtar då, än vad vi gör ikväll. På Metaltown spelade vi mycket eget, lite annan publik med. Det märks ju när vi är iväg och spelar på en ren metalscen, då är det nästan som att vi kommer med något nytt, som ingen annan har hört än. För spelar vi på en medeltidsfestival så har ju alla redan hört säckpipa hur mycket som helst. Där är vi ju inte unika, även om vi har en annan tvist på det där.

Har Ni alltid varit intresserade av medeltid?

Björn: Inte jag, men det var väl du Pontus som skrämde mig in i det?

Pontus: Jag nördade väl in mig, spelade mycket teater i Åtvidaberg, är ju därifrån från början. Så var det Robin Hood och Ronja, utomhusteater, så blev jag intresserad av den här tiden, miljön, musiken, maten och vapnen. Sen har jag lurat in dom här stackarna.

Mats: Som barn var man intresserad, det var häftigt med riddare, man hade böcker och sånt där, sen började man skolan, då började dom rabbla upp massa kungar och vilka år, då tappade man ju allt det där. Sen när man åker runt på dom här tillställningarna då får man en annan bild av det.

Ni sjunger på både svenska och engelska, vilket språk föredrar ni?

Pontus: Det har blivit mer naturligt och skriva mer texter på engelska, eftersom det  var det jag gjorde i mitt förra band, så det har blivit automatiskt. Men det är ju många som efterfrågar att vi ska sjunga mer på svenska. 

Mats: Konstigt nog önskar tyskarna att vi ska sjunga på svenska ibland. Konstigt.

Pontus: Sen har vi våran producent på senaste skivan,han är ju från England, han tyckte väl att vi skulle köra på engelska, för han trodde väl det skulle sprida sig mera då. Jag vet inte, smaken är som baken.

Det finns en låt som heter Pestvisan, har ni skrivit den själva eller är det en låt ni har hittat?

Pontus: Pestvisan är ju en traditionell medeltidslåt från början, från 1500-talet, som handlar om digerdöden. Jag kommer inte ihåg vem som har skrivit den.

Björn: Ja, det var ju ett tag sedan.

Pontus: Första versen är väl en översättning, låten är ju från Florens, Italien. Andra versen har vi skrivit på själva. Lite snodd, och lite egenkomponerad.

Ni har ju släppt albumet Soul Collector i år, berätta lite om det?

Mats: Vi spelade på ett ställe som heter Sockerbruket i Göteborg, Då kom det fram en man från Portugal och började prata med Pontus, om att han producerat åt stora band, det lät som om han drog en rövarhistoria om alla kända band. Han sa att han ville jobba med oss. Han lät som en sol och vårare, men se googlade vi lite och allt stämde. Han höll på att bygga en studio utanför Göteborg, så han har hjälpt till med förproduktionen och själva inspelningen och allt.

Björn: Vi tog god tid på oss, för att få det som vi ville ha det. Det var ingen idé att stressa fram, det var lika bra det fick ta sin tid och försöka tima in den där när studion ska vara färdigbyggd, så vi kan hoppa in där och spela in den som första band. Vi försökte bygga hela skivan med en röd tråd, så vi har en story runt hela. Så hela skivan blir en konceptskiva. 

Så det handlar om en fattig musiker på medeltiden, som tyvärr pga kyrkan får sitt instrument förstört och får hela sitt liv raserat där. Men sen dyker det upp en liten filur, som erbjuder honom att få sitt instrument tillbaka mot att han skriver på ett kontrakt. Självklart går han med på det, skriver på kontraktet och får sitt instrument tillbaka och allting verkar bra, men nästa dag när han vaknar upp visar det sig att hela staden som han spelat för har brunnit ner mer eller mindre. Det visar sig att det är han själv som varit runt och gjort det. Kontraktet han skrev på var en allians med djävulen, så han är ute på nätterna med djävulen och sprider ondska och förstör.

Pontus: Samlar själar.

Björn: Så det är det vi har gjort hela skivan kring.

Vad har Ni för musikinfluenser?

Björn: Lite blandat ändå.

Mats: Alla är med och skriver låtar, det är ju sex olika människors musiksmak, som det blir en konstig blandning av.

Pontus: Meshuggah.

Björn: Jaa, Meshuggah, mitt stora favoritband, släppte ny skiva idag, för övrigt. Iron Maiden.

Pontus: Alice Cooper.

Björn: Eluveite hade ju du Pontus.

Pontus: Mycket folkmusik som sagt var. Garmarna och Hedningarna.

Har ni hört Skiltron förut?

Mats: När vi var på väg hem från någonting.

Björn: Tror vi satte igång nån skiva, men inte tidigare. Det var när vi fick höra att vi skulle spela ihop med dom. Så det var första gången, så andra gången blir ikväll då.

Hur fördriver ni tiden när ni är ute på turné och inte spelar?

Mats: Daniel är väldigt bra på att ta bilder på alla och göra en sån där facebookmapp, som man ligger och garvar åt.

Björn: Ska försöka producera ett fotoalbum nån gång och sälja.

Mats: Ibland jammar vi lite, och dricker lite öl ibland med.

Björn: Försöker ladda lite, vet man att det är folk man känner som kommer, så försöker vi umgås med dom litegran. 

Blir det långsamt ibland?

Mats: nej, vi är rätt bra på och underhålla varandra.

Pontus: Kan bli att man slocknar i bussen ibland.

Vad har Ni för planer framöver?

Pontus: Håller på och letar spelningar till nästa år. Vi har två festivaler i Tyskland nu, Hernerfest och Autumn Moon Festival. Så det är lite där neråt vi gärna vill spela väldigt mycket. För genren folkmetal så mycket större därnere än här.

Björn: Är man svensk och spelar den musiken därnere, då blir man lite mer exklusiv. Det har vi märkt när vi har spelat, vi har ju hyllats som bara den, det är där vi har publiken tror jag.

Pontus: Sen har vi pratat om att släppa en akustisk skiva, som vi kan sälja på våra medeltidsgig på somrarna och så. Så det är väl också nånting som ligger på planeringsbordet, så vi får se när det blir av.

Björn: Lite musikvideo så där. Lägger en liten hint där, som vi planerar just nu. Försöka få ut en sån, det är jävligt mycket planering, men det är kul. 

Beskriv bandet med tre ord?

Jävligt udda band.

Interview with Skiltron

7 October 2016

Palatset, Linköping

Martin McManus and Ignacio Lopez.

Skiltron

Hi and welcome to Sweden.

Thank you.

How do you feel for the concert tonight?

Martin: I think it feels really good tonight actually. This is a wonderful place, the soundguy is really good, excellent sound. We looking forward to this one.

Ignacio: We arrived yesterday to Stockholm, we`re having a good time here in Sweden, and our concert is our first here in Sweden.

How did you all meet?

Ignacio: We were together in a band for ten years. I joined the band four years ago. we recorded Into the Battleground together. After that we we begun to do some touring in New York and Europe. We met Martin, he`s so beautiful, we just love him. Then we found Pierre, who is the bagpiper. It´s like three guys from Argentina, two are from Uk and one from France. It works perfect, we´ve been doing this in three years now. We met by facebook and internet.

You have realeased the album Legacy of Blood. What can we expect to hear from it?

Martin: You can expect to hear some power metal with bagpipes. Some very energetic music for you. I think you really should buy the cd.

Ignacio: This year we have been working with some powerwork. Follow the band and you will find some really good music there. It´s a great album.

Your debutalbum, The Clans Have United, was the first folkmetalalbum ever to be realesed in Argentina. What does that mean to you as a band?

Ignacio: Yeah, we weren´t there, but but people told us that it was the first folkmetalalbum in Argentina. It´s really nice that someone told us that we was first in Argentina. Something to be proud of. Every year we work to get bigger, to the highest level.

Martin: Everybody puts in a lot of work, don´t we.

2015, you played at Wacken Open Air. How was it and do want to do that again?

Martin: Of course, it´s Wacken! It´s a pinnacle. With regards of playing there again, absolutely, no problem. Yeah, it was an amazing experience, the crowd was absolutely fantastic. I wish the weather could have been better last year.

Was it raining?

Martin: It was horrendous, the van got stuck in the mud, and all sorts. But yeah, what an fantastic experience that was. 

It was quite a lot of people I imagine?

Martin: Yes, huge, huge. I mean I can´t count that high.

I ,always wanted to go there, but haven´t been there yet.

Martin: You should go.

Ignacio: A really good experience.

Now you are on a world tour, what have been the best so far?

Ignacio: We have really good times and really good nights, but sometimes it´s hard to realize what day in the week it is. So imagine how it´s like. I remember a really good experience in Paris, Spain and Zagreb, Croatia. Germany and Berlin was amazing, so I think thoose two conutries was the highest points of the tour. But every country is good in every way. I remember thoose three shows, Paris, Berlin and Zagreb, really, really good.

You are from different countries, was it hard to find time to be in the studio, when you were working on the album?

Martin: No, cause we arrange properly. We always arrange to meet in the same studio in Hamburg, so it´s easy you know, just jump on a plain, but for these guys it´s obviously a bit longer. For me, being from the Uk, it´s only a few hours. We meet up and reahearse like every other band. Maybe, a week before the shows, there isn´t always a lot of time to rehearse, but we always make it work.

Martin, you are from Scotland if I´m right?

Martin: No, England yeah.

England, sorry.

Martin: That´s ok, very close, up north.

You have bagpipes in the band, what influences made you mix bagpipes with metal?

Martin,: It was a ready made band for me. I´ve been in the band for two and a half, three years. So it was already there. At first the concept was very different, once you start to learn the tracks, and you get used to the tracks, it really, really works. Aspecially being from the north of England, wich is very close to Scotland, we have the same traditions, yeah it really works. Back home I´m well known as the guy that are in a bagpipe band.

This concert tonight, if I´m not mistaken, is the only one you do in Sweden. What made you decide to come here and play?

Ignacio: We are on a really big tour, you have to jump to the next city on the map, and that is Sweden. Playing here for the first time. We were in Finland, so close so we just have to come here.We have spoken to the guys, We are looking forward to the show tonight. The venue is good, I thought the city was really small, but it´s nice. Really good people.

How well do you know each other?

Ignacio: Emilio, Matias and me are from Argentina, so we known each other for four years now. Martin and Pierre, have we known in three years, so it´s almost the same. I spend more time with them cause we are from Argentina. But when we are on tour we are like a big family together, We know everything about each other.

Martin: We are looking after each other. We live in the same hotelrooms, basically living in the bus. You got to look after each other, cause if you don´t, you gonna have problems. If someone forgotten something, do you wanna use mine, vice versa. We feed each other, normally bananas and mandarines. So it´s good.

What plans do you have for the future?

Martin: Just crawl up the ladder and be as big and proffessional band as possible. Just keep going and don´t give up. It´s hard work but every year it seems to get better and more organized. Last few years I have been driving in my to the shows, and that was really hard. This year we have a driver, so things are getting better, and the hotelrooms are gettting better every year.

Ignacio: We are looking forward to every year, more people know the band. In three weeks we finish the tour, after Sweden we go to Germany for some shows and then UK and Scotland to do some shows. After that we take like a vacation, and then we will see what will be the next step for the band.

Descive the band in three words.

Martin: Excellent Heavy Metal.

Intervju ToxicRose

Palatset Linköping

30/9 2016

ToxicRose

Hej och välkomna hit!

Tack !

Är Ni laddade för ikväll?

Goran: Sjukt laddade.

Ni har nyligen släppt albumet Total Tranquillity. Hur kändes det?

Goran: Det kändes fantastiskt, riktigt fantastiskt.

När Ni skriver texter, hur mycket av Er själva finns i texterna?

Andy: Det är väl mycket delar som finns i texten, som är självupplevt el vad andra har upplevt. Man har ju en tanke bakom det man skriver, inte bara några ord.

Hur och var skapades bandet?

Goran: I Stockholm i en sketen lokalkrog. Anders och Micke startade det här projektet från början x antal år sedan, och sen var ni på jakt efter en gitarrist o var ute och raggade på krogarna, då hittade ni Tom. Jag och Tom är ju gamla kompisar sen långt tillbaka, innan jag kände dom två. Så jag kom in via Tom när dom sökte basister. 

Ni har en tuff image, varifrån fick ni idén till den och hur mycket betyder imagen för ett band?

Andy: Imagen är ju allt, sen får man ju försöka spela också. 

Goran: Imagen är i alla fall 50%, det visuella.

Andy: Vi hade ju det gemensamt när vi blev tillsammans, det ska ju se snyggt ut också, inte bara stå där med en t-shirt och jeans. Det måste ju vara ögongodis, inte bara örongodis.

Michael: Man lyssnar ju med ögonen, man är ju uppväxt med Kiss.

Det var det jag tänkte på när jag såg Er faktiskt.

Goran: Det man själv vill se, det är det vi försöker visa.

Vad var svårast med att spela in albumet?

Goran: Att få tiden att synka, oss emellan. Fyra individers liv till ett liksom. Det var det svåraste.

Michael: Att bestämma att den tagningen var bra och att inte nöta på det en extra gång. om och om igen tills den blir helt perfekt. Till slut bara, det är bra nu, nu går vi vidare. Det är lätt att man fastnar.

Tom: Det var ju jävligt brett på skivan. Vi la ju ner blod och själ i det, hoppas nån hör det.

Total Tranquillity är ju mixad av Studio Seven i Örebro. Har ni jobbat ihop förut och vad är viktigast när man väljer vem som ska mixa en skiva?

Michael: Nej, vi har inte jobbat ihop tidigare. 

Tom: Det viktigaste är att dom gör ett bra jobb, och det låter bra. Som man vill.

Andy: Att även han gillar det han hör. För gillar han musiken så blir det en bättre mix. Sen har vi lyssnat på vad han har gjort tidigare, och vi gillar det han har mixat tidigare. Så det var därför liksom.

Michael: Sen vill ju inte vi att våran musik ska vara nostalgisk på något sätt. Vi vill ju inte att det ska låta som en platta från -84. Det ska vara modernt.

Andy: Sen handlar det om komu

nikationen mellan oss och han som mixar. Det är ju ett arbete i sig också.

Så han mixar, och sen lyssnar Ni och så mixar han igen?

Goran: Ja vi måste bygga upp nån sorts relation tillsammans, så det blir samförstånd i det vi gör.

Blev Ni nöjda, Kan Ni tänka Er använda Studio Seven igen?

Goran: Ja gud ja. Det var ju en lång period det där med mixningen, men slutresultatet blev kanon. Så det är möjligt att vi kör med honom nästa gång också.

Varifrån kommer namnet ToxicRose?

Michael: Långt innan det här bandet startade, så hade vi ett projekt, jag och Anders, tillsammans med min bror Martin, och en god vän som heter Roger som spelar bas. Planen var att vi bara skulle göra ett sidoprojekt och bara spela in några låtar. Då var leknamnet ToxicToys på den tiden. Det är sjukt längesen. Sen när jag och Anders kände att vi ville starta ett eget band, då gillade vi den här toxicgrejen, men lade dit Rose, för att få det här yin och yang tänket.

Vad var det som fick Er att börja spela i band, hålla på med musik?

Bandet Kiss!

Allihop?

Tom: Man ville ju vara stjärna.

Vad gör just Er unika?

Michael: Det finns inte så många band som går all in.

Goran: Som har image, musiken och attityden. 

Michael: Det ska vara lite skitigt, lite farligt att gå på hårdrock. Men nu för tiden är det väldigt polerat alltihop, allt är så jävla superroddat och låter skitbra liksom. Det ska vara lite farligt. 

Alldeles för polerat alltså?

Michael: Ja precis, det ingen som kör den här imagegrejen. Det är bara dödsmetallarna som gör det. Vi måste ju ta tillbaka det.

Vad händer framöver?

Goran: Jobba på nytt material och turnera.

Beskriv bandet med tre ord?

Kul, farligt och extremt.